1969 – 2023

Då, år 1969 liftade jag till Indien. Den resan kom att styra mitt liv.

Då, år 1975 började jag arrangera resor i namn av Läs och Res med resor till länder långt bort från den västerländska kulturen. Ca 25 000 resenärer över åren. Naturligtvis blev det mycket eget resande. Mycket till Sydasien. Kanske 50 gånger till Indien.

Nu, år 2022 gör jag om resan tillsammans med Boel, min sambo. Avresa 1:e oktober. Svårt veta när vi kommer hem, men senast 1:e april 2023. Välkommen följa med på resan!

Vi reser med tåg, bussar och några färjor. Oftast på väg, men med många stopp, längre när vi träffar mina gamla reseledare, minst ett dussin. Alla tycks vara vid liv och tänker tydligen ta emot oss. Reseledaren i Ryssland har flytt till Cypern. Andra ryska vänner försöker ta sig ut. Myo i Myanmar har flyttat ut på landet.

Nu siktar vi mot horisonten. Får se hur långt vi kommer.

Kartan gjorde jag tidigare sommar. Nu visar det sig att vi också måste ner till sydligaste Indien. Den här kartan kommer behöva ritas om många gånger.

Knepigare att resa

Problemen är två. Covidrestriktioner (som varierar och förändras) och viseringar. I mitten av augusti börjar vi söka visum: Iran, Afghanistan (rådgör med vänner på SAK), Pakistan och Indien. Senare Bangladesh och Nepal. Myanmar har nyligen öppnat för turistvisum. Kanske, alltså, man kan aldrig vara säker. Skulle kännas surrealistiskt att dimpa ner på Yangons flygplats. År 1969 var det lätt att resa. I dag är gränser mellan länder verkliga murar.