Drönare och opera

Sociala drönare

Måndag 21.4. Hur många volontärorganisationer finns det i Ukraina? 10-tusentals svarade reseledare Ira. Vi besökte Social Drone djupt nere i ett parkeringsgarage och träffade Mykola. De har kring 900 medlemmar över hela landet och även utomlands (en i Sverige) som jobbar hemma med att sätta ihop drönare. Bokstavligen vid köksbordet. Delarna köper de själva på internet från Kina. 200$ för en enklare drönare. De får ca 250 monterade drönare i veckan med posten, kontrollerar dem och skickar sedan vidare till beställarna vid fronten. Någonstans läste jag att Ukraina har tillverkat två miljoner drönare. Den tekniska utvecklingen går rasande snabbt. Ryssarna är skickliga och ett motvapen kan vara klart på en månad. Hur väl rustat är Sverige för den här sortens krig?

Delade ut pengar

Tidigare har jag med viss framgång samlat in pengar för att donera till organisationer vi möter under resan. Den här gången lyckades det långt över förväntan. Nej, jag hade inga förväntningar, men konstaterar glatt att jag fått 31 000 kr från 19 personer på svisch. Nu har jag tagit på mig ansvaret att fördela de pengarna på ett i mitt tycke vettigt sätt.

*Mykola och hans Social Drones fick 10 000 Hrivna (2500 kr) i kontanter*

BUR och Dzygas paw

Building Ukraine Together är en stor landsomfattande organisation som arbetar för att mobilisera och skapa kontakt mellan ungdomar från olika delar av det stora landet. De startade år 2014, efter Euromaidan, som ett integrationsprojekt och kanske för att stärka den nationella identiteten.

Dzygas Paw har inget med hundtassar att göra. Namnet är fånigt och missledande. Verksamheten är helt inriktad på att stödja militären. Ledaren Iryna gav en imponerande genomgång av en imponerande verksamhet. Flera i vår grupp tog i hand och tackade för en bländande föreläsning.

På tåget

L´viv är enn härlig stad. Nu dessutom soligt och säkert 25 grader varmt. Tror vi alla velat stanna längre. Men 19.46 satt vi på tåget till Odessa. Ira hade skött bokningen perfekt och vi hade alla fått underbäddar. Utspridda i många kupéer och flera vagnar. Överbäddarna fick yngre ukrainare något som flera gånger tidigare givit intressanta kontakter.

Pelle och Nisse i vagn 7 satt och pratade med en medresenär, Vasily som också skulle till Odessa.

– Bor du där eller vad skall du göra där? frågade jag.

– I am conductor, blev svaret.

– But not on this train, påpekade jag

– No, of the Odessa opera.

Han var alltså dirigent för orkestern vid landets mest berömda opera. Så blev vi alla 20 inbjudna till baletten Gisélle på fredag kl 17. Och min första första balett.

Mykolaiv

Tisdag 22.4. Vi anlände på utsatt tid till Odessa. Tågen i det här landet går tydligen alltid på den tid som står i tidtabellen. Alla de gånger jag rest i Ukraina i alla fall, och det är många. En hyrd buss tog oss 140 km österut längs Svarta havets kust till Mykolaiv. Här känns kriget närmare.

Tidigare hade staden 500 000 invånare Nu 300 000. Många fler har flytt, samtidigt har befolkningen fyllts på med flyktingar från Kherson och Donbas. Vi vandrade kring i staden. Många hus hade förspikade fönster, några var helt sönder sprängda. En vårdcentral hade nyligen träffats av en missil. Energisystemet, sjukhus, skolor och förskolor tycks vara primära mål för ryzzarna. Bilderna få62r tala. I morgon fortsätter vi österut till områden som tidigare ockuperades.

Påsken i L´viv

Flyga till Krakow?

Ja det går fortare att flyga till Krakow när du ska till Ukraina. Flyget från Arlanda går 07.40 och är framme efter mellanlandning 14.15. Då hinner du möta oss på järnvägsstationen kl 19.00.

Vi åkte dagen innan med färjan från Nynäshamn och kom ganska utvilade till först Krakow. I biljetthallen mötte vi de sex deltagare som kom från andra länder; två tyskar, två britter en dam från Litauen (henne måste jag berätta om senare) och en herre från Skåne. Därefter med hyrd buss i tre timmar till gränsstaden Przemysl. Vid 23-tiden checkade vi, inte lika utvilade, in på Hotel Europejski. Inte så fashionabelt som namnet vill antyda. Men det ligger bekvämt mittemot järnvägsstationen.

Påskafton

Söndag 19.4. Påskafton. Frukost på gatan. Vid 9-tiden ställde vi oss i kön till Ukrainska tåget. Jag hamnade bredvid en ung ukrainsk kvinna, Maria, som bodde i Tyskland sedan februari 2022, men rest tillbaka till Ukraina varannan månad. Jag frågade henne;

– Are there any changes since the big scale attac in the mentality of people you meet? She took some time to reply.

– You see that now there is so much attention on Ukraine in western media. On the war and politics of course, but also on our culture. And it is mostly heartwarming positive. Earlier westerners had little idea or interest in my country. – Our selfesteem has increased!

I L´viv stod vår reseledare Iryna (Ira) Propokovich på plattformen.

Med spårvagn till hotellet. Efter att rummen fördelats på 19 deltagare tog hon oss vidare till L´viv ”Skansen” för att deltaga i påskfirandet. En underbar plats. Det tyckte tydligen omkring hundra tusen stadsbor också i det soliga 25 gradiga vädret. Flertalet uppklädda i broderade vyshyvankas. En upplevelse för oss, men köerna till de få matställena vill jag glömma.

På hemvägen besökte vid kyrkogården där stupade soldater från staden ligger begravda. Jag har sett den förut, men nu fanns fler gravar.

Fortsättning följer

Att skriva den här bloggen kräver viss eftertanke och tid på sena kvällar.

Jag fortsätter, men kanske inte förrän jag befinner mig under lugnare omständigheter.

Svarta Havet – fjärde resan

Kanske konstigt, men det skall bli kul att få återvända till Ukraina. Den här rutten gjorde vi för ett år sedan, vilket innebär att jag för första gången får återse människor jag tidigare träffat. Spännande och för mig lite nytt.

Ett halvår har gått sedan jag senast var i Ukraina. Under den korta tiden har världsläget fullständigt förändras. Putin och Trump är i samma lag vilket leder till att Europa fullt ut måste förstå att Ukraina är en viktig del av vår värld, att Zelenskyj har klivit fram som den främste ledaren för demokrati och den frihet vi i Europa så länge tagit för självklar. Så självklar att vi börjat glömma dess värde. Vad säger ukrainarna? Det vill jag prata om.

Deltagare från Europa

Den här gången har vi fått med oss några icke-svenskar. Två britter, två tyskar och en entusiastisk kvinna från Litauen. En ukrainsk volontärorganisation https://uapostcards.org/sv/ annonserade resan och jag fick svar från hela världen. Till resan i augusti har en amerikan anmält sig! Där föll mina tankar kring ”flygskam”.

Fem reser igen. Kommande resor

Tre gruppresor har jag arrangerat tidigare. Fem av de tidigare resenärerna är med på den här resan. Ett gott betyg förstås. Ändå är resplanen en repetition av den resa vi gjorde för ett år sedan. Och även nästa resa som går 5 Augusti blir en upprepning. Vi gör om den, inte enbart för att det var en fantastiskt bra resa, utan för att det är ett svårt och långdraget arbete att knyta personliga kontakter, kolla logistiken, få information, om nya platser. Detta är det tunga jobbet, sedan kommer själva resan bokstavligt att gå som på räls, tror jag. Beträffande höstens resa ca 7 oktober så diskuterar jag och reseledaren Ira platser som Poltava och Dnipro. I juni borde den resplanen vara klar.

Resan redan lyckad

Jag samlade in pengar för att donera till några av det tiotal volontärorganisationer vi har bestämt träff med. Dagens samlade resultat är fantastiska 34 500 kr. Folk har swishat till mig, jag tar ut Hrivnas från bankomater på plats och lämnar över inför ögonen på en större grupp människor. Säkert och inga avbränningar alls, förutom bankens växlingskurs.

Efter hemkomsten kommer jag att redovisa exakt vilka belopp jag valt att donera och till vilka organisationer. Jag redovisar det här och på mejl till dig som skänkt pengar. Om du vill, så kan du fortfarande fylla på pengar under resan. Swish Christian Jutvik 076 94 33 8 11.

Kl 18.00 går den polska färjan från Nynäshamn. Rederiet bjuder på middag eftersom vi klarat gränsen för grupprabatt. Jag ser även fram emot en stor polsk öl och lite avkoppling efter månader av förberedelser.

På söndag 12.26 anländer vi till L´viv och möts på perrongen av reseledaren Ira som står där med öppna armar. Som du kanske redan vet så går ukrainska tåg på minuten.

Följ med på resan!

Följ med oss på den här resan till L´viv, Odessa, Mykolaiv, till byarna som tidigare ockuperats av ryzzarna och till Kyiv. När jag hinner, skall jag höra av mig på den här bloggen ett antal gånger under resan.