Påsken i L´viv

Flyga till Krakow?

Ja det går fortare att flyga till Krakow när du ska till Ukraina. Flyget från Arlanda går 07.40 och är framme efter mellanlandning 14.15. Då hinner du möta oss på järnvägsstationen kl 19.00.

Vi åkte dagen innan med färjan från Nynäshamn och kom ganska utvilade till först Krakow. I biljetthallen mötte vi de sex deltagare som kom från andra länder; två tyskar, två britter en dam från Litauen (henne måste jag berätta om senare) och en herre från Skåne. Därefter med hyrd buss i tre timmar till gränsstaden Przemysl. Vid 23-tiden checkade vi, inte lika utvilade, in på Hotel Europejski. Inte så fashionabelt som namnet vill antyda. Men det ligger bekvämt mittemot järnvägsstationen.

Påskafton

Söndag 19.4. Påskafton. Frukost på gatan. Vid 9-tiden ställde vi oss i kön till Ukrainska tåget. Jag hamnade bredvid en ung ukrainsk kvinna, Maria, som bodde i Tyskland sedan februari 2022, men rest tillbaka till Ukraina varannan månad. Jag frågade henne;

– Are there any changes since the big scale attac in the mentality of people you meet? She took some time to reply.

– You see that now there is so much attention on Ukraine in western media. On the war and politics of course, but also on our culture. And it is mostly heartwarming positive. Earlier westerners had little idea or interest in my country. – Our selfesteem has increased!

I L´viv stod vår reseledare Iryna (Ira) Propokovich på plattformen.

Med spårvagn till hotellet. Efter att rummen fördelats på 19 deltagare tog hon oss vidare till L´viv ”Skansen” för att deltaga i påskfirandet. En underbar plats. Det tyckte tydligen omkring hundra tusen stadsbor också i det soliga 25 gradiga vädret. Flertalet uppklädda i broderade vyshyvankas. En upplevelse för oss, men köerna till de få matställena vill jag glömma.

På hemvägen besökte vid kyrkogården där stupade soldater från staden ligger begravda. Jag har sett den förut, men nu fanns fler gravar.

Fortsättning följer

Att skriva den här bloggen kräver viss eftertanke och tid på sena kvällar.

Jag fortsätter, men kanske inte förrän jag befinner mig under lugnare omständigheter.