Letter from your tour-leader

By Ramesh Jangid, former tourleader in Rajasthan, India

Below is a letter from Ramesh Jangid, addressed to people going on our tour to Rajasthan in India. Ramesh lives in the small town of Nawalgarh in Rajasthan. His letter is a good one and it contains a message for you, for Läs och Res participants and for anybody considering a tour to India. All participants on his tours were given this letter as well as all tourleaders. He put demands on people on his tours. Something that is taboo in travel trade! Ramesh was a proud and strong-willed man. Accordingly he was not liked by everybody, but I did.

Ramesh Jangid

Vår värdinna bakar chappati

Det kom ett mail från Ramesh Jangid, vår reseledare i delstaten Rajasthan i västra Indien, och bosatt i den lilla staden Nawalgarh. Han bad mig vidarebefordra hans mail till de personer som snart skulle göra den resan, vilket jag med glädje gjorde. Alla reseledare fick läsa hans brev. Jag gillar hans sätt att ställa krav på deltagarna. Något som är tabu i resebranschen. Hans mail innehåller ett budskap, inte bara till de som skulle resa med honom, utan till alla som funderar på en resa i Indien, faktiskt till alla som reser i en främmande kultur!  Ramesh var en stolt och viljestark man, alla gillade honom inte, men det gjorde jag.

Dear Participant,

Rather soon, I will be your tour leader in India. I am proud to get the opportunity to show you my country and introduce you to our culture. However, I would like you to prepare yourself in order to be able to follow some basic ”rules”.

First of all, I do hope you realise that you will not get the same comfort as you are used to at home. If you think that you will miss your friends and your home too much, I don’t think it’s right to go – you won’t feel well and you won’t gain very much during the trip.

From what you have learned through TV and newspapers, you have probably created a picture of my country and its people. I would like to recommend you to be as neutral as possible when you visit our country. Try to omit prejudices and discover our country yourself, with your own eyes!

Please remember that you are coming as our guest. Behave in my country as you would like foreign tourists to behave in your own country – ”do in Rome as the Romans do”. Our way of living has developed from centuries of experience according to our climate and culture. I don’t want you to dress exactly the same way as we do, but please cover your body to the same extent as our people do. We do appreciate it and we get hurt if you don’t. When staying with families, you are expected to accept the food they eat. If you are used to alcohol or drugs, you should give up these habits during the trip. If you cannot accommodate and misbehave, in the eyes of local people, you may have to leave the group and may also prevent future participants to travel this way.

Please try not to make comparisons with your own country. The service, the cleanliness, the standard of living, the time discipline, etc, will differ from what you are used to. Anyway, why travel to another country and another culture, if it would be just like at home?! We are so different in every respect. Sometimes our traditions are difficult to understand. But there are always sound reasons behind every tradition; I am there to help you understand.

Most people in our country are not as rich and self-sufficient as you are in terms of materialism, but they have a high sense of self-respect and dignity. I don’t think it’s fair that your financial situation should put you into a superior position. I hope you won’t look down on the locals or have a negative attitude towards them.

If you take a keen interest in our culture, I am sure it will help you to achieve a richer and happier life in your own country. If you adapt to what I have mentioned above, you will be more than welcome to travel in my country together with me. And I can assure you that your tour will be successful and beneficial! Just give me the pride of being your tour leader. I am looking forward to show you my beautiful and mysterious country.

Ramesh Jangid has finished working for Läs och Res to take up some private business. Still we should read his letter. His attitude to his role as a tour leader and what he expects from the participants, I hold in high regard. I wish you to share his attitude!

Upplevelser och insikter av resande med Läs och Res

Natur i Sydasien nov 1999

Av Leif Delén. 9 resor

Genom en bekant fick jag tips om L&R i slutet på 90-talet. Jag hade kommit underfund med att mitt liv fram till dess kretsat kring min familj, min officerskarriär och mitt jordbruk, vilket så klart inte gett utrymme till så mycket fritid.

Tipset kom i rätt ögonblick, då jag efter flytt och pension började reflektera kring vad jag saknat i livet fram tills dess – ledighet och uppleva världen utanför min dåvarande ”bubbla”.

Hade då börjat praktisera klassisk yoga så mina första resor gick till Indien. Jag anträdde min resa med mina västerländska argusögon och träffade en av de största människorna jag någonsin mött, Debabrata Mukherjee, som tourleader. Fast det insåg jag inte då. Han blev dock senare en person, som påverkat mig oerhört mycket.

Vi reste i Nepal med naturupplevelser och tigrar, och Debba som fixade allt, vilket sannolikt varit omöjligt för många andra. Debba lånade elefanter med förare från skogsbolaget för våra djungelturer. Senare under resan passerade vi gränsen mellan Indien och Bangladesh. Det var strejk och en upprorisk stämning vid båda sidor gränsen. Situationen var otäck, men med Debba i spetsen  plöjde vi rakt genom uppretade folkmassor och förbi handlingsförlamade tulltjänstemän. Folk vek undan och öppnade en frizon för oss när vi plöjde fram på kolonn.

Ett annat starkt intryck var en tiggande människa utan ben och armar och bomullstussar i ögonhålorna, men som satt och log! Jag blev väldigt illa berörd och kunde inte förstå varför han log i sin situation. Debbas förklaring var att han var nöjd efter sin återfödelse och detta tillstånd berodde på hans karma från tidigare liv. Han var helt införstådd med att allting bara kunde bli bättre i nästa liv.

Jag ställde hela tiden frågor och gjorde påståenden, men fick ingen respons. Debba svarade endast med ett kort budskap, typ ”Du har alla svar inom dig”! Ingen interaktion alltså. Så höll vi på hela tiden, varför jag till slut försökte undvika att gå i klinch med honom.

En kväll skulle vi övernatta på en lodge i djungeln. Jag hade varit så upprörd över hans beteende under lång tid att jag ville gå av min frustration. Jag frågade om det var ok gå iväg längs flodstranden. ”Du vet det finns tigrar där. Du går på egen risk”. Men det stoppade inte mig. Jag ägde ett problem som jag inte kunde hantera utan gick självsvåldligt. Kom tillbaka lugn.

Jag var upprörd mest hela tiden under resan och tyckte det var skönt när vi skildes åt efter en månads resa genom Nepal/Bangladesh/norra Indien.

Påföljande sommar satt jag och mediterade, varvid jag fick en känsla att jag ville åka tillbaka till Indien och resa med Debba en månad till. Sagt och gjort, jag bjöd med min dotter som  avlastning, men relationen med Debba fortsatte som tidigare. Jag kunde dock under hela tiden koncentrera mig på resans innehåll och njuta av upplevelserna.

Nu till det otroliga. Två år senare slog alla Debbas klokheter ner som bomber i mig. Jag hade motarbetat att ta in dem i mitt sinne tills först nu. Jag hade hittat svaren inom mig själv!